Det finns flera olika tillsta?nd som kan bidra till en tillfa?llig eller kronisk fo?rlamning. Sjukdomar som ofta fo?rknippas med fo?rlamning i extremiteter a?r traumatiska hja?rnskador, stroke och ryggma?rgsskador. Beroende pa? var skadan sitter och hur stor skadan a?r sa? fa?r patienterna olika grader av fo?rlamning, vilket i sin tur kan leda till en fo?ra?ndrad livssituation.

Det finns flera olika tillsta?nd som kan bidra till en tillfa?llig eller kronisk fo?rlamning. Sjukdomar som ofta fo?rknippas med fo?rlamning i extremiteter a?r traumatiska hja?rnskador, stroke och ryggma?rgsskador. Beroende pa? var skadan sitter och hur stor skadan a?r sa? fa?r patienterna olika grader av fo?rlamning, vilket i sin tur kan leda till en fo?ra?ndrad livssituation.

Det finns flera olika tillsta?nd som kan bidra till en tillfa?llig eller kronisk fo?rlamning. Sjukdomar som ofta fo?rknippas med fo?rlamning i extremiteter a?r traumatiska hja?rnskador, stroke och ryggma?rgsskador. Beroende pa? var skadan sitter och hur stor skadan a?r sa? fa?r patienterna olika grader av fo?rlamning, vilket i sin tur kan leda till en fo?ra?ndrad livssituation.

Att drabbas av schizofreni påverkar hela personens livssituation. Schizofrenin medför funktionsnedsättningar som gör det svårt att ta tillvara på de vardagliga resurserna. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer med schizofreni upplever sin livssituation. Metoden som användes var en litteraturstudie. Sökningarna gjordes i Cinahl, Psycinfo och Elin@Kalmar.

Bakgrund: Katastrofers frekvens och komplexitet ?kar globalt i v?rlden vilket leder till ?kade krav p? samh?llet i stort samt p? h?lso- och sjukv?rden. Intensivv?rdssjuksk?terskan har en central roll vid katastrofer f?r att uppr?tth?lla patients?kerheten, vilket belyser det ?kade behovet av intensivv?rdssjuksk?terskans kompetens samt behovet av ny kunskap kring omv?rdnad vid katastrofer, resiliens och katastrofberedskap. Syfte: Att identifiera faktorer av betydelse f?r intensivv?rdssjuksk?terskans yrkesut?vande i katastrof. Metod: Systematisk litteratur?versikt med induktiv ansats samt tematisk analys av data.

Allergier ökar i västvärlden. Påverkan på livssituationen hos barn med atopiskt eksem (AE) och deras familjer är jämförbar med andra kroniska sjukdomar hos barn och deras familjer. Förebyggande behandling genom utbildning anses viktigt då det inte finns något botemedel mot AE. Det behövs ökad kunskap inom området för att kunna ge bra stöd och utbildning till dessa familjer i förhoppning om att skapa en bättre livssituation. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar familjens livssituation när barnet har AE.

Bakgrund: Antalet personer som insjuknar i demenssjukdom o?kar va?rlden o?ver. Behovet efter utbildad personal och sjuksko?terskans ansvar att kunna ge sto?d och hja?lp till demenssjukas anho?riga o?kar da?rfo?r ocksa? da? en demenssjukdom pa?verkar hela familjen.Syfte: Syftet a?r att beskriva anho?rigas upplevelser av att ha en na?ra familjemedlem med demenssjukdom.Metod: En systematisk litteraturstudie enligt Evans (2002) analysmetod har anva?nts fo?r att analysera 12 stycken kvalitativa artiklar. Nyckelfynd sammanfo?rdes och bildade tre teman och sex stycken subteman.Resultat: Resultatet pa?visar att anho?riga upplever blandade ka?nslor av att en na?ra familjemedlem fa?tt diagnosen demenssjukdom.

Denna undersökning belyste sambanden mellan komvuxelevers livssituation, känsla av sammanhang i tillvaron och trötthet. Tidigare studier har visat att det finns samband mellan trötthet och kontroll över arbetssituationen samt mellan trötthet och depression. Tidigare studier har även påvisat samband mellan KASAM och livssituation och mellan trötthet och depression. Studier har även påvisat att individer som upplever sig ha en inre kontroll över händelser i livet tror sig kunna hantera sin livssituation och uppnår bättre studieresultat jämfört med individer som upplever att kontrollen ligger utanför dem själva. Av de 102 vuxenstuderande som deltog i undersökningen var 72 kvinnor och 30 män.

Denna litteraturstudie, som skrivits enligt Axelsson (2012, s. 203) belyser patientersupplevelser av att leva med svårläkta venösa bensår, ett tillstånd som drabbar främstäldre över 65 år. Idag lever ca 0,3 till 1 % av Sveriges befolkning med denna sjukdom,som orsakas av venös insufficiens. Sjukdomen kommer i och med att vi lever längretroligtvis att öka, vilket innebär att sjuksköterskan behöver ha kunskaper om hur dessapatienter upplever sin livssituation, i syfte att ge en god omvårdnad. Att leva medsvårläkta venösa bensår innebär ofta tät och långvarig kontakt med sjukvården ochdärför är skapandet av en god vårdrelation mellan patient och sjuksköterska central.

Bakgrund: Antalet patienter som insjuknar i kronisk njursvikt och pa?bo?rjar behandling med peritonealdialysbehandling o?kar varje a?r i Sverige. Kronisk njursjukdom a?r ett irreversibelt tillsta?nd som kra?ver behandling med dialys fo?r fortsatt o?verlevnad. Att leva med dialysbehandling inneba?r att patienters livssituation fo?ra?ndras.

Bakgrund: Njurarna har en mängd livsviktiga funktioner såsom bl.a. reglering av kroppsvätskornas sammansättning, styrning av elektrolytbalansen och bildning av röda blodkroppar. Hemodialys är en behandling där kroppen renas från slaggprodukter och överflödig vätska tas bort. Sjukdomen kräver även diet- och vätskerestriktioner. Behandlingen är både tidskrävande och påfrestande för kroppen vilket leder till att patientens hela livssituation påverkas.Syfte: Syftet var att beskriva hemodialyspatienters upplevelse av sin livssituation.Metod: Litteraturstudien baserades på 12 vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att patienternas livssituation påverkades.

Bakgrund: Behandling av svår fetma med Bariatrisk kirurgi har ökat kraftigt. Målet med kirurgin är att minska sjuklighet och dödlighet genom viktminskning. Kirurgin påverkar även människors fysiska, psykiska och sociala liv. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter upplever sin livssituation efter Bariatrisk kirurgi. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och baserades på 11 vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Palliativ vård är en helhetsvård av den sjuka samt stöd till deras närstående. Palliativ vård definieras som att lindra lidande och främja livskvaliteté. Vid palliativ vård innebär det att närstående oftast är mer delaktiga i vården, då de bor under samma tak.Metod: Studien har utförts som en allmänlitteraturstudie. Resultatet baserades på nio kvalitativa artiklar som var skrivna på engelska och publicerade i vetenskapliga tidsskrifter.Resultat: Analysen medförde fem huvudkategorier: Att vardagen förändras, Känslan av att stå bredvid när den sjuke personen lider och försämras, Att vara ensam och inte ha stöd, Att vara tillsammans i en annorlunda situation och Att känna ansvar och mening.Slutsats: Den närstående kan uppleva sin nya livssituation som negativ men även positivt. Den positiva aspekten kan vara den gemenskap som parterna kan få.

Forskning visar att homo- och bisexuella utsätts för diskriminering och att dessa har en nedsatt psykisk hälsa jämfört med heterosexuella. Endast fåtalet studier, specifikt om bi- och homosexuella kvinnor, existerar. Denna studie är en beskrivning av unga homo- och bisexuella kvinnors upplevelse av sin livssituation med avseende på bland annat bemötanden från samhället vilka stundtals är negativa och den mentala hälsan vilken i allmänhet upplevs som god även om samhällets heteronormativitet är påfrestande. Data hämtades ur enskilda intervjuer med fem respektive fyra homo- och bisexuella kvinnor och analyserades kvalitativt genom systematisk sortering i kategorier. Fortsatt forskning, med bredare grupper av homo- och bisexuella kvinnor, behövs vilket kan leda till minskad heteronormativitet och homofobi som i sin tur borde medföra en förbättrad hälsa för populationen..

Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelse av sin livssituation efter hjärtinfarkt. Hjärtinfarkt är ett livshotande tillstånd, som föder tankar om ens egen dödlighet. Kvinnans symtombild vid hjärtinfarkt kan vara svårare att tolka och skiljer sig från mannens. För att fördjupa förståelsen för kvinnors livssituation, efter genomgången hjärtinfarkt, analyserades 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ innehållsanalys. Dessa resulterade i fyra kategorier: att kunna acceptera en förändring och omvärdera sitt liv, att lida brist på information och kontroll, att ha behov av stöd från omgivningen och andra hjärtsjuka kvinnor samt att känna skuld, begränsning och beroende.